Författararkiv: Anders Herrmann

Här sitter jag nu på min nya Jämtländska tillflyktsort, Fröjas café här i Ås. Jag sitter som vanligt ensam och även om ”goda blocket” (det var så jag och vännerna kallade det anteckningsblock vi använde när vi satt på café … Fortsätt läsa →

Låt mig ibland få känna mig svag, underlägsen och uträknad. Låt mig få vara den som ingen vet vem det är. Den osynliga pojken, den ensamma varianten av den grå eminensen. Låt mig få vila i att känna att allt … Fortsätt läsa →

Detta är fortsättningen och del 5 på min artikelserie ”Att göra milen under 40”. Om du inte har gjort det än, så rekommenderar jag dig att läsa –Del 1- det viktiga långpasset, Del 2 – intervallträning Del 3- träningsupplägg och Att göra … Fortsätt läsa →

Detta är fortsättningen och del 4 på min artikelserie ”Att göra milen under 40”. Om du inte har gjort det än, så rekommenderar jag dig att läsa –Del 1- det viktiga långpasset, Del 2 – intervallträning och Del 3- träningsupplägg. … Fortsätt läsa →

Det slår igenom i hela mitt liv och alla områden som ryms däri. Arbetet, studierna, kärleken, vännerna, musiken. Jag tror på känslan, tror på de tankar som kommer på dessa, det förnuft som låter sig styras av dem. Inte alltid … Fortsätt läsa →

Giftet. Det lämnar aldrig kroppen även om det förmår mig till andra beteenden än det gjorde för femton år sedan. Jag dristar mig att påstå att jag lärt mig något på vägen gällande det att hantera giftet. Jag tänker, ibland, … Fortsätt läsa →

Nu är det höst i luften här i Ås! Det närmar sig frostgrader på nätterna och temperaturen på morgonpassen ligger runt 5-6 grader. Men dessa höstdofter, höstsyner och hösttemperaturer signalerar också starten på grundträningen och därmed även dags för den … Fortsätt läsa →

Det föreligger att oundvikligt vemod i den brutala insikten att det för varje år blir allt färre ”första-gången” att uppleva. Alltjämt saker att återuppleva och på ett visst sätt även uppleva på ett nytt sätt, men färre saker som det … Fortsätt läsa →

Jag skriver med en vän och vi skriver om vad du var för mig och vad du är för mig nu, så här typ ett kortare liv senare. Jag skriver lite skämtsamt eller kanske var det på allvar, att jag … Fortsätt läsa →

Jag är åter en människa som betraktar, här i min lilla fjällnära by. Jag är ännu en gång, det var 30 år sist, den som ingen känner och inte känner någon. Jag har blivit betraktaren som är med men ändå … Fortsätt läsa →